Bilder från gamla Klockhammar sammanställt och kommenterat av Kalle Lager,  Vargdalsvägen 3. De flesta bilderna, om inte annat anges, tog han våren 1964.

0 Kils kyrka 1942

1 Torpet Gubbhagen. På karta från 1788 benäms detta torp för ”Fröbergs torp”. Fröberg var Mästersmeden Nils Nilsson Fröberg född 1724-09-27 i Frösvidal och död 1801-02-04 i Klockhammar.

2 Klockhammars herrgård allmänt kallad ”Vita byggningen”. Kortet är taget omkring 1917. Byggningen påbörjades 1824 av dåvarande ägare Carl Petter Törebladh och fullföjdes av dennes styvson Claes Erik af Geijerstam omkring 1830. Hästarna gjorda av trä blev senare så förstörda att de togs bort. På gården finns också en äldre byggnad kallad ”Röda byggningen”. Hela eller delar av denna byggnad härstammar sannolikt från mitten av 1650-talet.

3 Ombyggnad av kvarndammens flödbord och bro. Endast ca 6 år senare gjordes detta om helt. Det enda kvarvarande år djupluckan. Den nya bron går där det på kortet syns ett antal träd alltså till höger om den gamla bron.

4 Före tvättmaskinens intåg. Vatten fanns inte indraget i huset. I denna upphettades vattnet för att sedan hällas i bykkaret vid tvätt. Vattnet hämtades från dammen eller källan. Sköljning av tvätten gjordes i dammen i en upphuggen vak. Jag frågade mor en gång om det inte var kallt om händerna och fick till svar att det var värst de första 20 minuterna när man hade känseln kvar. Obs alla telefontrådar som gick upp mot bergen.

5  Fritidshus vid kvarndammen. Låg på samma plats där badet nu ligger. Flyttades till Mjölnarvägen 1.

6 Kvarndammen mot norr

7 Mjölnarbostaden, numera Mjölnarvägen 2. Detta hus uppfördes enligt uppgift 1931. Den gamla bostaden låg tidigare på andra sidan vägen. Se annat foto.

8 Min bod. Observera klädstrecket som användes vid tvätt. Se bild på pannmur.

9 Kvarndammen långt norrut.

10 Semestervägen 3. Tidigare i folkmun kallad ”Gapskrattet” beroende på en solaltan under tak vilken numera är inbyggd.

11 Kvarndammen längst mot norr. Huset är Bärplockarvägen 12.

12 Kvarndammen med kvarnen i bakgrunden.

13 Min bod sett från dammen.

14 Vargdalsvägen 5

15 Svinhus, hönshus och vedbod vid mina föräldrars hus Vargdalsvägen 3. Observera att hönsen går fritt ute, slipstenen på väggen samt traven med vårved som ska huggas.

16 Vårt gamla utedass. Far ville absolut att detta skulle flyttas när området bebyggdes. Samtidigt fick vi wc. Jag tror inte att han använde detta någon gång efter flytten.

17 Torpet Gubbhagen. Se annan bild.

18 Dalen ner mot nedre dammen, Sågdammen.

19 Spåhagens källarbod. Här förvarades tillfälligt den potatis som gick åt vid brännvinstillverkningen. Potatisen hämtades efterhand av häst med vagn eller släde.

20 Från källarboden vid Spåhagen. I bakgrunden Bränneridalen. Denna ås har grävts upp för hand för att erhålla utfart med häst och släde/vagn med potatislast från källaren till kvarnen för rivning vid brännvinstillverkningen.

21 Smedjan.

22 Västra gaveln på logen.

23 Källarboden bakom logen och mot Sågdammen.

24 Kvarnsten vid norra änden av sågdammen. Denna sten användes för att pressa fast/slå fast järnringen runt ett vagnshjul av trä. Ringen värmdes först för att bli större och kyldes snabbt efter monteringen. Vissa uppgifter gör gällande att smedjan för den sakens skull tidigare var placerad här.

25 Vällingklocka. Användes förr innan alla hade egen klocka för att kalla till arbetet respektive middagsrast eller att arbetet var slut för dagen. Middagsrasten mitt på dagen var oftast 1½ timma lång för att ge oxarna respektive hästarna tillräcklig lång vila.

26 Stallbacken mot gamla Stallarns, numera Patrons väg 1. Rampen som syns framför huset går upp på skullen till ladugården. Rampen användes för att släpa upp hö till skullen. I botten på vagnen till höet lades en stång med två kättingar. När höet var lastat sattes kättingarnas ändar samman ovan lasset. Vid framkomsten till ladugården krokades en vajer till kättingarna. En hästvandring i andra änden av ladugården, se annan bild, drog sedan upp hela lasset.

27 Toaletten (skithuset) för ladugårdskarlen respektive stallaren. I förgrunden ses den hästvandring som användes för att dra upp hölasset till skullen.

28 Ladugården. I ladugården fanns plats för 20 till 25 kor, ett antal kvigor, kalvar och grisar samt 1 tjur. Ovanpå ladugården fanns hö till korna. Mjölkmaskiner fanns sannolikt redan på 1920-talet. Observera Kalle Lagers cykel. Kalle var ladugårdskarl under ett 20-tal år från mitten av 1940-talet.

29 Mitt hus från dammen. Observera uppgången till övervåningen. Morfar gick uppför denna trappa vid 93 års ålder.

30 Stallbacken. Dörren till vänster ledde till ett garage för bil. Dörrarna i mitten ledde till ett stall för 2 till 4 hästar samt 1 till 2 föl. Den högra dörren ledde till ett vagnsskjul. På planen syns dels en snöplog dels en hästkälke. Båda dessa redskap var hästdragna. Gården fick således vid denna tidpunkt själva ombesörja snöplogningen för småvägarna t ex Vargdalsvägen. Eftersom snöplogen var tung att dra kan man sluta sig till att gården minst hade 2 hästar vid den här tiden.

31 Norra änden av ladugården. Lägg märke till den lina som slutar nästan uppe vid taket. Det är denna lina som med hjälp av hästvandringen drar upp hölasset från andra ändan av ladugården.

32 Spåhagens källarbod till vänster. smedjan i mitten och traktorgaraget till höger. Tidigare låg gårdens tvättstuga i detta garage.

33 Mitt hus Vargdalsvägen 3. Obs att huset inte är ombyggt beträffande ingången. Trappan upp till övervåningen gick utanpå huset. Obs också den Volvo Amazon som står framför huset. Denna inköptes sommaren 1963 varför kortet bör vara taget våren 1964. Enligt alla uppgifter som jag funnit är detta hus sannolikt flyttat och uppfört på denna plats ca 1780. På övervåningen fanns traktens första skola innan 1840-talet.

34 Gamla mjölnarbostaden, riven 1931

35 Kvarnen med kvarndammen i förgrunden. Kortet bör vara taget på 1930-talet.

Bild 50 Vid mitten av 1800-talet fanns ett brännvinsbränneri i Klckhammar. Årliga omfattningen var mer än 20 000 liter sprit. Till detta åtgick närmare 300 ton potatis. Potatisen lagrades dalkanten söder om vägen till Stenängen. Det finns ett område där det fortfarande inte växer några träd. Potatisen trumlades/tvättades i takt med behovet och kördes till denna källarbod för mellanlagring för att därefter hämtas till kvarnen där den revs och därefter fraktades till bränneriet. Obs att dessa arbeten skedde vintertid varvid det var viktigt att potatisen inte frös.

Bild 51 Vattenfall med is vid kvarndammen

Bild 52 Gubbahagsvägen 7

Bild 53 Kvarndammen mot norr

Bild 54 Stallbacken

Bild 55 Backen från smedjan till sågdammen. Här fick vi barn göra våra första försök att åka skidor i backe.

Bild 56 Spåhagen. Vid mitten av 1800-talet bodde här i ett rum och litet kök familjen Blomgren som hade totalt 12 barn.

Bild 57 När dåvarande ägaren till Klockhammar skulle byta till en ny bil blev han enligt uppgift erbjuden alldeles för lite för den gamla i utbyte. Han ställde då den gamla i änden på logen till glädje för några barn som kunde leka i den tills den helt rostade sönder.

Bild 58 Patrons väg 3. Huset byggdes i början av 1900-talet och var avsett för en trädgårdsmästare. När min morfar C. G. Pettersson 1907 återkom till Klockhammar som rättare flyttade han med familj in i detta hus och bodde där till mitten 1930-talet. Därefter bodde här personer som arbetade på gården eller i ladugården.